Mellan fem och halv sex infinner sig lyckan

Mellan fem och halv sex av Dan Lungo beskrevs under ett panelsamtal förra veckan som en absurd och tragikomisk historia om ett hemligt giftermål på avstånd. Och det är just passagen där detta tydliggörs som är den mest glimrande.

Hennes namn, mitt namn, födelseuppgifter, hennes och mina föräldrars namn, och så blev vi ett par. Det var ett hemligt giftermål som jag firade på egen hand genom att på avstånd bevaka hennes sovrumsfönster hela natten. När det började dagas och jag tyckte mig se nån röra sig inne på hennes gård sa jag: Godmorgon, kära hustru, här är vi tillsammans. Sen gick jag och lade mig, berusad av lycka och trötthet, precis som efter en bröllopsnatt.

Det finns många sätt att läsa den här novellen på. Den är bara några sidor lång, men väldigt fyllig. Det finns många nyanser att missa, men därtill också att upptäcka. Dan Lungo berättade att novellen ingår i en volym där han just ville experimentera med narrativa lösningar och ägna sig åt perspektivvändningar.

Själv dröjer jag mig kvar i det hemliga bröllopet, trånandet på avstånd och detta märkliga sätt att helt slukas av att forma gemensam lycklighet på egen hand. Där pappret blir viktigare än intimiteten. Och jag förstår.

På svenska ingår novellen i den rumänska antologin Skräpliv.

/Victoria

Vi eftertänksamma novelläsare

Igår kväll var jag på Rumänska Kulturinstitutet för att lyssna till ett samtal om novellen som berättarform. I panelen satt tre av de rumänska författare vars texter återfinns i antologin Skräpliv (som har så oerhört fina orange sidor). Återkommande var att det snarast är temat och ämnet som leder fram till vilken form det skrivna tar än formen i sig.

Och kanske anade jag en försiktig hoppfullhet för novellens fortsatta varande.

Antologin Skräpliv - rumänska berättelser

Gabriela Adameșteanu, vars texter sägs präglas av en feministisk framtoning, förklarade att i Rumänien debuterar man ofta med kortprosa. Själv debuterade hon med en roman. Lucian Dan Teodorovici, som också är förläggare, uttryckte diskrepansen mellan läsarnas minskade intresse för kortprosa i Rumänien och de hyllande kritikerna. I sociala medier tar kortprosan plats, men den är inte kommersiellt gångbar.

Kortprosan har en otacksam roll i Rumänien eftersom den anses vara en förberedelse för romanen, menade Dan Lungu som själv skrivit allt från poesi till prosa till fackprosa. Men det är svårt att skriva en riktigt bra novell, och kanske samtidigt lika svårt att ändra föreställningen hos läsarna om att novellen kan vara något annat än en övning för den kommande stora romanen.

Hur kommer det sig att den tjocka boken har så stark ställning i vår snabba och stressad samtid?

Teodorovici lyfte det som en paradox att det är just 500-sidors-romaner som säljer – och inte de kortare varianterna. Lungu menade istället att böcker som är som tegelstenar skapar en trygghet hos människor just på grund av att den tid vi lever i är drabbad av ständig tidsbrist och snabba rörelser. Helt klart en rimlig och intressant förklaring som åtminstone jag föll för.

Medan den tjocka romanen blir allt längre blir kortprosan ännu kortare. Kanske har det med sociala medier att göra? Novellen passar och anpassas efter tillgängliga format. Kanske kan också sociala medier och de publiceringsmöjligheter som de medför vara till hjälp för att stärka novellen, spådde Adameșteanu. Som för övrigt menade att den kortare prosan kräver en annan slags läsare – en mera eftertänksam och raffinerad läsare.

Nu ska jag läsa vad som verkar vara en absurd novell, och jag lovar att vara otroligt eftertänksam. Novellen heter Mellan fem och halv sex och är författad av Dan Lungu. Återfinns såklart i Skräpliv (som jag tack vare boken kommit på är ett väldigt bra ord att använda när allting känns dystert och livet smått surrealistiskt).

/Victoria